Healing – vad är det och vad säger forskningen?
Healing är ett samlingsnamn för metoder som syftar till att främja välbefinnande genom exempelvis beröring, närvaro eller föreställd energiöverföring. Reiki, handpåläggning och distanshealing är några exempel. Men vad innebär healing i praktiken, hur undersöker forskare metoderna och vad har vetenskapliga studier visat?
Vad menas med healing?
Healing är ett samlingsnamn för metoder där en person försöker bidra till en annan persons välbefinnande genom närvaro, beröring eller föreställningar om energi. Reiki är ett känt exempel. En behandling kan upplevas som lugnande och trygg, men människor har olika uppfattningar om varför den känns hjälpsam.
Forskare undersöker bland annat om healing kan påverka stress, smärta, oro, sömn och livskvalitet. De försöker också skilja effekten av själva metoden från sådant som avkoppling, förväntningar och ett omtänksamt bemötande.
Hur går healing till?
En healingsession kan genomföras på olika sätt beroende på metod och tradition. Vanligtvis sitter eller ligger mottagaren bekvämt medan utövaren placerar händerna lätt på kroppen eller håller dem en bit ovanför den. I vissa former förekommer ingen fysisk kontakt alls.
Utövaren kan beskriva behandlingen som ett försök att förmedla energi, skapa balans eller stödja kroppens naturliga återhämtning. Mottagaren kan uppleva värme, avslappning, lugn eller andra kroppsliga förnimmelser. Upplevelserna varierar mellan olika personer.
Att någon känner sig bättre efter en session är en relevant erfarenhet, men det visar inte i sig varför förbättringen uppstod. För att undersöka om en healingmetod har en särskild effekt behöver forskare jämföra den med andra insatser under kontrollerade förhållanden.
Olika former av healing
Det finns flera metoder som brukar räknas till healing. De har gemensamma drag men skiljer sig åt i både utförande och bakomliggande föreställningar.
Reiki
Reiki är en healingmetod med ursprung i Japan. Utövaren placerar vanligtvis händerna lätt på eller strax ovanför mottagarens kropp. Inom Reiki beskrivs behandlingen ofta som en förmedling av livsenergi som ska bidra till balans och välbefinnande.
Reiki har undersökts i kliniska studier, bland annat i samband med smärta, oro och livskvalitet. Resultaten varierar, och den energimekanism som beskrivs inom metoden har inte kunnat fastställas vetenskapligt.
Handpåläggning och terapeutisk beröring
Handpåläggning förekommer inom flera andliga och kulturella traditioner. I vissa metoder läggs händerna direkt på kroppen, medan andra bygger på rörelser nära kroppen utan fysisk kontakt.
Terapeutisk beröring, ofta kallad Therapeutic Touch, är en metod där utövaren arbetar med föreställningen om ett energifält kring kroppen. Metoden har studerats inom vårdrelaterad forskning, men det är viktigt att skilja mellan eventuella effekter på välbefinnande och påståenden om energifält.
Distanshealing
Vid distanshealing befinner sig utövaren och mottagaren på olika platser. Utövaren försöker påverka mottagarens välbefinnande utan fysisk närvaro, exempelvis genom koncentration eller en avsikt att förmedla healing.
Distanshealing är särskilt intressant ur forskningssynpunkt eftersom fysisk beröring och direkt social kontakt kan uteslutas. I vissa experiment vet mottagaren inte när healing utförs. Det kan minska påverkan från förväntningar, men ställer samtidigt höga krav på studiernas utformning och statistiska analyser.
Vad säger forskningen?
I vissa mindre studier berättar deltagare om minskad stress eller smärta efter healing. Men när resultaten jämförs med kontrollgrupper, till exempel avslappning eller en låtsasbehandling, blir bilden ofta mindre tydlig. Det är därför viktigt att fråga vad en studie faktiskt jämförde med.
För att visa att en särskild energimekanism finns krävs mer än att människor mår bättre efter en session. Forskarna behöver också kunna visa att resultatet inte förklaras av andra faktorer. I dag finns inte tillräckligt starka belägg för att en osynlig healingenergi kan överföras och behandla sjukdom.
En vanlig forskningsfråga är om människor mår bättre efter en healingbehandling än om de får samma tid och uppmärksamhet i en annan lugn situation. Därför använder vissa studier jämförelsegrupper som får avslappning, vanlig vård eller en behandling där utövaren inte sägs använda healing. Skillnaden mellan grupperna är viktigare än förbättringen i en enda grupp.
Studierna mäter ofta sådant som smärta, oro eller välbefinnande genom frågeformulär. Det är relevanta mått, men de påverkas av många saker. Om någon känner sig trygg och får vila en stund kan det i sig bidra till en bättre upplevelse. För att bedöma en metods särskilda effekt behöver forskarna ta hänsyn till detta.
Forskningen är också ojämn: Reiki, terapeutisk beröring och distanshealing är inte identiska metoder. Resultat från en metod kan därför inte utan vidare användas som bevis för en annan. Och att en person upplever lindring betyder inte att metoden kan behandla orsaken till en sjukdom.
När forskare studerar healing behöver de först bestämma vad de menar med att en behandling fungerar. Att känna sig lugnare efteråt är inte samma sak som att en sjukdom har förändrats. Därför mäter studier ibland både hur deltagarna själva mår och sådant som går att följa mer direkt, exempelvis användning av smärtstillande läkemedel eller förändringar i sömn.
En svårighet är att skapa en rättvis jämförelse. Den som får healing kan känna sig sedd och omhändertagen, och det kan i sig göra skillnad. Om en annan grupp inte får någon motsvarande uppmärksamhet går det inte att veta hur stor del av förbättringen som beror på själva healingmetoden.
Distanshealing väcker en särskild forskningsfråga eftersom behandlaren och mottagaren inte befinner sig på samma plats. Där kan forskare i vissa upplägg låta deltagarna vara ovetande om när healing ska utföras. Sådana försök kan minska påverkan från förväntningar, men de måste ändå vara tillräckligt stora och välplanerade för att resultaten ska gå att lita på.
Vad har vetenskapliga studier visat?
Forskningen om healing omfattar både enskilda experiment och systematiska forskningsöversikter. Resultaten är inte entydiga.
En forskningsöversikt från 2017 granskade 13 kliniska studier av Reiki som uppfyllde vissa urvalskriterier. I åtta av studierna rapporterades bättre resultat för Reiki än för placebobehandling, medan fyra inte fann någon tydlig skillnad. Författaren bedömde resultaten som lovande, men framhöll också behovet av fortsatt forskning. Läs översikten.
En systematisk översikt från 2015 undersökte Reiki vid ångest och depression. Forskarna fann för få tillförlitliga resultat för att kunna avgöra om Reiki hade någon behandlingseffekt. De betonade behovet av större och bättre genomförda studier. Läs översikten.
En systematisk översikt från 2022 undersökte om Reiki kunde minska psykiska symtom bättre än placebo. Författarna rapporterade positiva resultat inom vissa områden, bland annat ångest och stress. Samtidigt påpekade de att antalet studier inom flera delområden var litet och att metodologiska begränsningar gjorde slutsatserna osäkra. Läs översikten.
Dessa översikter illustrerar varför olika studier kan ge olika slutsatser. Skillnader i deltagargrupper, behandlingsmetoder, kontrollgrupper och utfallsmått påverkar bedömningen. Positiva resultat kan motivera fortsatt forskning men visar inte automatiskt att en särskild healingenergi existerar.
Vad visar resultaten?
Vissa deltagare upplever ökat lugn och bättre välbefinnande. Det är värdefulla erfarenheter, men förbättringarna visar inte i sig att en särskild energikraft verkar. Förbättrat välbefinnande i en studie är ett resultat som förtjänar att tas på allvar. Det säger däremot inte på egen hand vad förbättringen berodde på.
Vad är fortfarande osäkert?
Studierna är ofta små och använder olika metoder. Förväntningar, naturliga förändringar i symtom och uppmärksamhet från behandlaren kan påverka resultaten. När kontrollgrupperna skiljer sig mycket mellan studier blir det svårt att lägga ihop resultaten till ett säkert svar. Fler välgjorda jämförelser behövs.
Samlad bedömning
Healing kan för vissa vara ett komplement för avslappning och välbefinnande, men bör inte ersätta medicinsk vård. De påstådda energimekanismerna är inte vetenskapligt belagda. Den rimliga slutsatsen är att vissa upplever healing som avslappnande, men att forskningen inte har visat att en särskild healingenergi behandlar sjukdom.
Vanliga frågor om healing
Vad är skillnaden mellan healing och Reiki?
Healing är ett samlingsnamn för flera metoder och traditioner. Reiki är en särskild healingmetod med ursprung i Japan, där utövaren vanligtvis håller händerna på eller nära mottagarens kropp.
Hur fungerar healing?
Utövare beskriver ofta healing som överföring eller balansering av energi. Vetenskapligt är det däremot inte fastställt att någon sådan energi överförs. Upplevelser av avslappning och välbefinnande kan också påverkas av förväntningar, vila, beröring och andra faktorer.
Kan healing utföras på distans?
Distanshealing förekommer inom flera healingtraditioner. Utövaren och mottagaren befinner sig då på olika platser. Metoden har undersökts vetenskapligt, men det är inte fastställt att en särskild energi kan överföras på distans.
Finns det vetenskapliga bevis för healing?
Vissa studier har rapporterat positiva resultat, bland annat när det gäller smärta, oro och välbefinnande. Forskningsläget är dock osäkert och resultaten varierar. Det finns inte tillräckliga vetenskapliga belägg för att de påstådda healingenergierna existerar eller att de kan behandla sjukdom.
Kan healing hjälpa mot stress eller smärta?
Vissa personer upplever minskad stress eller smärta efter healing. Det är däremot inte säkert att förbättringen beror på en specifik effekt av healingmetoden. Healing bör inte användas som ersättning för medicinsk utredning eller behandling.